Bättre en fågel i handen, än tio i skogen.

På lördag ska det vara en långpromenad som anordnas i Ambjörnarp, 1 mil är den och går genom skog och mark. Den anordnas varje år och det är många som går med och har roligt en del lite vingligare än andra.

I år är det tänkt att Lasse min gubbe, ska gå med ett i ett lag med andra kompisar till oss. Jag fick för mig att jag skulle minsann också gå med på denna promenaden, men alla har avrått mig för att det är för långt för mig att gå ,eftersom jag har mina problem med fibron och får inte gå så långt i ett svep. Men jag blev så arg på mig själv att det är som det är, så i måndags gav jag mig sjutton på att jag skulle minsann visa att jag kan jag med!!!. Enveten som jag är suck! Så jag gick till Tranemo härifrån Limmared t.o.r och det är ca 1 mil fram och tillbaka. Att jag ALDRIG lär mig!!! varför ska jag vara så dumdristig. Iallafall jag fixade det på ca 2 tim och dagen efter i går alltså, kunde jag ju inte röra mig nästan och hade sån värk i hela kroppen, så jag fick ingenting gjort igår mer än att vila och äta värktabletter. I morse var det lite bättre men känner fortfarande av  det.  Så jag fick ju säga att jag inte ska gå med på lördag till dem andra, vilket de redan misstänkte och tyckte var ett klokt beslut.

Idag tog jag en liten skogspromenad med hundarna iallafall och det var gott att komma ut.

Annars har det inte hänt så mycket här hemma allt har sin gilla gång.